Direktlänk till inlägg 25 mars 2010
Idag var dottern, hennes kille och jag på begravning.
Kyrkan var helt full. Många ungdomar var där, eftersom Honken bara var 20 år och hade många vänner.
Ceremonien var väldigt vacker och stämningsfull. Det spelades hårdrock innan gudstjänsten och under avskedet vid kistan. Verkligen så långt från min barndoms kyrka och till det bättre. Hela kyrkan tog avsked vid kistan så det tog en stund.
Det är en märklig känsla att stå där och säga "hej då". Naturligtvis böljar ju en massa känslor upp och tårarna kommer. Min dotter var väldigt tagen, likaså hennes kompis och många andra ungdomar. Det är ju det där med att han var så ung. Känns orättvist. Han fick ett så kort liv. Hade precis börjat en utbildning till lärare. Man kan fråga sig varför det skulle ske. Och som prästen sa, "vi vill alla vrida tillbaka tiden och ändra förloppet". Så är det. Men likafullt går det ju inte.
På bladet (vad heter det?) vi fick stod det: "Henke: Vi ses hos änglarna-syskonbarnen". Kärt barn har många namn, han kallades även Henke.
På en av kransarna stod det "Keep on rocking" och det tycker jag är så härligt. Jag tror Honken var nöjd med det hela och trallade med i låtarna.
Efter mat blev ungdomarna trötta och somnade. Själv var jag också helt slut. Inte så konstigt.
"Kod för att importera min blogg till Nouw: 4864799500"
Nu har jag bestämt mig. Jag kommer inte att blogga via bloggplatsen längre. Men bloggen kommer att finnas kvar så om det är något speciellt man letar efter så förtvivlen icke. Från och med idag säger jag definitivt ett stort TACK och adjö t...
En längre tid har jag funderat på att flytta min blogg. Är lite trött på den gammaldags designen här....man kan inte göra så mycket och det känns gammalmodigt. Så när jag nu flyttar så hoppas jag ni följer med! Jag säger till när det...
Kontakta mig på mejl:
margita.andersson@gmail.com
IAKTTAG, LYSSNA, TIG.
DÖM SÄLLAN.
FRÅGA MYCKET.
August von Platen