Nu har jag vakat färdigt!   

Men usch vad tråkigt att SD fick så många röster. 

Jag orkar inte ens kommentera eller prata om det....  

I utlandet tycker de tydligen att vi är otacksamma för att vi röstat fram de rödgröna.

Jo, visst har det gått bra för Sveriges ekonomi, men inte för min och många andras.....så jag vill nog fortsättningsvis rösta på den sidan som vill ha nån slags solidaritet människor emellan.

Faktum är att jag känner mig förödmjukad när jag läser sånt. Att jag skulle vara TACKSAM! 

Tacksam för att jag blev utförsäkrad? 

Tacksam för att jag blev slarvad med och tvingades arbeta när jag inte orkade?

Tacksam för att jag idag har en ersättning som jag knappt kan leva på?

Tacksam för att jag som inte orkar arbeta måste leva på existensminimum när jag vet att många har det fett värre vad gäller pengar. Usch, jag tycker det är omoraliskt men det är väl helt omodernt att säga så. 

Men ändå....jag är inte bitter bara så ni vet det. 

Men de ska inte komma och säga att jag ska vara tacksam för den situation jag är i idag.....  

* s o l i d a r i t e t * -

är ett mycket vackert ord......

En utopi kanske? Ok, men då väljer utopin!! 

Hahahahahaha

Mina föräldrar har bott i Svartedalen rätt många år. Jag bodde aldrig där eftersom de flyttade dit efter att min syster och jag flyttat hemifrån.

Svartedalen är ett stort naturområde som tillhör flera kommuner, bland annat Kungälvs kommun.

Läs gärna mer här.

När jag var i 20-årsåldern och bodde i Göteborg så besökte jag ofta mamma och pappa ute på landet. Jag har ju alltid varit en lantis och jag älskade att komma till stillheten och få vandra i skogen.

Mina föräldrar köpte en fritidsstuga som de sen byggde till och renoverade. Det var ett blomstrande paradis. Blåbär fanns i mängder i skogarna och varje år plockade vi av dessa bär. 

Häromveckan fick vi för oss att åka upp till Livelycke, som stället heter, för att se hur det ser ut numer.

Vägen går från Kungälv längs med vackra Götaälvdalen och precis innan man svänger in till Livelycke så passerar man Bäcks lanthandel. Mer om denna lanthandel lite längre ner i inlägget...

Först lite bilder från den del av Svartedalen där mina föräldrar bodde i hela 29 år tror jag det var.

Här är stället och det är rätt förändrat...

De höga granarna och tallarna ramar in stället.

Det var roligt att återigen få gå omkring här i skogen där vi gått så mycket genom åren.

Livelycke ligger ganska högt upp och på vintern var det ofta problem att komma upp för en krokig brant backe. Många gånger fick mina föräldrar ställa bilen nere i backen och gå resten av vägen. Så ni kanske förstår att de flyttade därifrån när de blev lite äldre.   

Fin utsikt från en granngård.

Här sitter mamma vid Brännakrysset. En liten skylt visar vägen till Bränna. Det är faktiskt mamma som en gång i tiden tog initiativet till denna lilla skylt.

Knotiga gamla stammar.

Men nu tillbaka till lanthandeln!

Den affären har vi handlat i många gånger. Det är Sveriges äldsta ännu aktiva lanthandel. Här finns även café och det kan jag rekommendera. Så mysigt att sitta i den gamla miljön och smaska på riktigt goda surdegsfrallor. 

Där finns även ett litet loppis. 

Bussen stannar även här. Den som går mellan Kungälv och Lilla Edet. Så jag som inte har bil kan ju faktiskt packa matsäcken och ta mig nån vandringsdag härute på landet.

Nedan bilder från lanthandeln och caféet. Klicka så blir de större.

Idag blev det ett arbetspass vid odlingen igen.

Arbetspass och arbetspass....låter nästan lite jobbigt   men det är det inte alls. Jag älskar att gräva och rensa ogräs och planera och plantera.....visst blir jag trött men det är en sån där skön trötthetskänsla.

Jag har bestämt mig för att göra min nuvarande uteplats/fikaplats lite större än vad den är nu. Så att besökare får plats och inte bara jag.   

Här ser man den bortre delen av den platsen. Så klart mycket jobb kvar att göra....

Här bakom mig tänker jag mig ett skydd av vassmatta men inte längs hela kanten, jag vill fortfarande kunna njuta av utsikten mot älven.

Här är andra änden av fikaplatsen. Gullriset till vänster ska bort och till höger kan man skymta raden av gullris som blir den nya gränsen för platsen. Jag kommer att ha utsikt mot älven och mot den andra delen där jag kommer att ha en vacker buske och en form av kryddland. Även en dvärgsyrén hoppas jag få in nånstans.

Jag fick med mig en squash idag också. Det växer fortfarande. Härligt!

Min Aronia har fått sina första bär! Men plantan är väldigt liten fortfarande tycker jag. De kanske är lite tröga i början. Får se hur det blir nästa säsong.

Nej, nu ska jag en gång för alla få ordning på alla mina foton, alltså pappersbilder som ligger i kartonger, plastpåsar och en del, otroligt nog, insatta i album!   

Jag har bilder från 1960-talet och framåt som väntar på att få sin plats i ett album. Har verkligen tröttnat på att de bara ligger i plastpåsar. Hur roligt är det?!   

Nu känner jag mig faktiskt duktig för nu har jag lagt alla bilder i olika högar:

60-talet, 70-talet, 80-talet, 90-talet och 2000-talet. 

Grovsorteringen är alltså gjord. Halleluja! 

Nästa steg är att jag börjar med 60-talet, rensar och behåller och sätter in i album.

Ordning och reda, pengar på freda!   

Här ligger alla foton i olika högar....och som ni ser har jag en riktigt bra hjälp!   

* En liten film *

Huvudroll: 

min sibiriska katt Agnes, 6 år gammal, sköldpaddsfärgad 

Stamtavlenamn: S* Tuwas Meow Stiltje