Har ni inte sett denna danska serie så gör för all del det.

Den är jättebra tycker jag!

Kl 21.00 ikväll bänkar jag mig framför tvn.

I TV4 går den att se och på play också antar jag.

I Danmark kan de det här med tv-serier.

på dan för exakt 4 år sen skrev jag det här:

Andra dan i växthuset

Hela vintern har jag gått förbi och beundrat ett vackert litet träd här i Ytterby.

Konstigt att inte det används mer i planteringar egentligen.

Detta står utanför ett hyreshus.

Tänk bara att få njuta av dessa vackra blomklasar mitt i vintern!

Det här trädet har blommat ända sen före jul, det är helt magiskt!

Som vanligt gör min kamera inte trädet rättvisa. Jag vill ha en riktig kamera!   

I vilket fall handlar det om Hybridkejsarolvon.

Så här skriver sidan odla.nu om detta lilla träd.

"Hybriden 'Dawn' har redan under hösten sina rosaröda blomknoppar klara och då slår de första ut till svagt rosa blommor, medan bladen ännu är gröna och fräscha. Senare på hösten tappar busken bladen, står där naken och blommande och trotsar vinterns isiga vindar och en och annan köldknäpp utan att blommorna tar nämnvärd skada. När bättre tider med plusgrader kommer igen, slår nya knoppar ut och blomningen fortsätter så vintern igenom. Blommar bäst gör den under vårvinterns milda dagar i februari-mars. Zon 3."

Alltså, jag är kvar här men det var fasligt vad fort veckan gått!

Jag har haft saker att göra varje dag och det är kul, men bloggandet blir lidande märker jag.

Åtminstone blir det lidande just nu, innan jag hittat en bra rutin för att få in både mina andra sysslor och bloggandet. 

Det är förstås mitt trädgårdsintresse som ställer till det!   

Var på odlingen för första gången i år häromdan och det gick att gräva. Hur lätt som helst och nu är jag så sugen på att sätta igång på allvar. 

Har plötsligt fått ordning på mina funderingar kring hur jag vill ha det på odlingen. Det börjar ta form nu, men det kommer säkert att ändras ändå.

Men massor av projekt har jag i huvudet! 

Jag är ju utbildad förskollärare och arbetade inom yrket ett antal år, närmare bestämt mellan 1997 och 2007. Var färdigutbildad 1985 och arbetade som förskollärare efter det bara nåt halvår, sen hände saker och ting och jag gjorde allt möjligt annat tills 1997.

När jag var i yrket så intresserade jag mig mycket för vissa metoder att arbeta med barn och därför blir jag glad när jag hör talas om detta initiativ.

Mini Maestros - att lära barn spela upp en konsert på 5 veckor.

Visst är det möjligt!

Barn är fenomenala och har man bara de rätta förutsättningarna så kan det mesta hända.

Tyvärr fick jag aldrig gehör för mina idéer när jag arbetade och det gjorde mig väldigt trött, frustrerad och jag förlorade också tilliten till mig själv när ingen verkade lyssna. 

Men om man arbetar medvetet med barnen och introducerar musik på alla möjliga sätt så händer saker. 

Själva poängen med att introducera instrument för barn och låta dem få uppleva olika miljöer som har med musik att göra är inte att de ska bli drivna musiker. Syftet är att öppna upp för fantasin och det är dokumenterat att just musik betyder mycket för bland annat sammanhållningen i en grupp.

Nu tänker jag med sorg på hur jag försökte ha med instrument i en förskoleklass jag arbetade med. Barnen var hur entusiastiska som helst och hängde med på noterna. Jag spelade ibland piano och efter samlingen fick de en och en pröva lite själva. På själva samlingen fick de pröva på olika instrument och jag försökte få dem att slappna av och bara känna in sig själva. Det kunde bli livat men oj vad barnen tyckte det var roligt! 

Anledningen till att jag känner sorg när jag tänker på det är att på just denna arbetsplats blev jag mobbad (Gånghester utanför Borås) och de andra två förskollärarna i arbetslaget gjorde allt för att sabotera mina samlingar. Det var hemskt! Jag hämtade mig aldrig riktigt från den upplevelsen. Men i hjärtat har jag ändå kvar barnen. De gav mig mycket kärlek!   

Så mer musik och musicerande till barnen!

Bebisar bebisar överallt!   

Som jag berättat i ett föregående inlägg så har jag bloggat ett tag och det har medfört att jag fått följa en del unga tjejer mot att bli mammor. Det har varit så spännande och roligt!

En av mina bloggvänner Vivi har jag följt genom åren. Jag har fått vara med på bröllop (via bloggen då) och graviditet och födsel av en liten charmig gosse.

Förra våren var hon här med sin Emil och förgyllde min tillvaro.

Ingen bra bild....suddig...

Så följer en blogg där det redan finns något äldre barn, men fortfarande små och det är så roligt att följa deras äventyr i vardagen. Titta gärna in hos radhuslivet.blogg.se! 

Och så har det då fötts en ny liten människa i Kristianstad!

Även denna bloggerska har jag följt rätt länge nu, genom singelliv till att träffa en trevlig man, graviditet, husköp och en födsel.   

Vill ni se en söt liten bebis klicka er då till Life of Johanna! 

Jag tycker det är så roligt att få följa människor så här. Roligt också när man kan utbyta tankar och känslor med varann.

För övrigt är min syster plastmormor och jag är avundsjuk!   

Tänk att få gosa med en bebis och sen bara lämna över när det blir jobbigt!     

Här sitter jag faktiskt själv med min systers plastbarnbarn (eller vad säger man??). Detta är våren 2014.

Alla denna bebisfeber gör att jag nog snart börjar berätta om mina egna barn. Om ni står ut med det...  

Jag är 63 år, snart, och i min generation är det inte alla som använder dator. Känner några som inte alls vill lära sig och några som verkar dödsförskräckta över en dator. 

Sen finns det några som anser att använda moderna smart phones och en dator gör att vi skärmar av oss från yttervärlden. Detta är ju bara delvis sant anser jag.

Saker och ting förändras, det är det enda som är säkert, så det är lika bra att gilla läget tycker jag.

Världen ser inte ut som den gjorde när jag var ung. Det är bara så och inte vill jag sitta här idag och tycka att det mesta är konstigt eller att jag inte förstår eller att det är dumt. Nej, jag vill vara en del av det som händer och jag vill förstå, om jag så blir 100 år. 

I ärlighetens namn ska jag väl ändå säga att jag ibland blir lite ledsen när jag ser ungdomar som går framåt med sina hörlurar och som inte verkar se något av det som omger de i stunden. De går faktiskt miste om många upplevelser, speciellt om man reser med buss eller tåg. Förr kunde man bli inblandad i många trevliga samtal med sina medresenärer. Även i Göteborg på spårvagnen var det vanligt, men jag tycker nog det har förändrats en del tråkigt nog. 

Dit jag vill komma är att de äldre som förnekar dator och internet också går miste om många upplevelser. 

Jag har bloggat sen 2009 och genom åren tycker jag mig ha fått flera vänner genom bloggen. Några få har jag träffat i verkliga livet och det kommer snart att bli fler, det vet jag, för det har jag planerat!

Här är det missvivis.se som hälsar på hos mig förra våren. Vi har följt varann ända sen 2009 tror jag det är.   

Så vilken skatt är inte detta! 

Dessutom kan man få otrolig respons på olika saker, till exempel om man går igenom något smärtsamt och vill blogga om det, så får man sååå mycket peppning från andra därute i cyberrymden och det är lika mycket värt som att få det stödet från andra i "verkliga" livet. 

Kan erkänna att jag ibland känner mig som en udda figur bland äldre. De pratar med mig ibland som om jag inte heller skulle förstå det där med datorer, smart phone osv, men det gör jag ju...inte så bra som ungdomar kanske, men nästan faktiskt. Även om min dotter ibland skrattar åt mig när jag kan ställa en underlig fråga som är helt självklar för henne, men inte för mig som inte är född in i detta.   

Och så är jag rätt så trött på alla äldre som ser negativt på internet och    datorer...man får väl hänga med tycker jag. Så här ser världen ut idag, embrace it! Ja, jag skriver på engelska för det är också en del av det som förändrats i samhället, men what the fuck!   

Tack för internet, I LOVE IT!   

Träning ger glädje....

Träning ger styrka....

Träning ger gemenskap med andra utövare....

Att ge barn och ungdomar möjlighet att röra på sig är viktigt.

Låta dem få pröva på olika idrotter.

Nu kan du hjälpa till genom att köpa en lott i det nya Medaljlotteriet.

Genom att stödja detta lotteri stödjer du också talanger som får hjälp att utvecklas mot världstoppen.

Högsta pris är ett kilo guld men även andra vinster lottas ut.

Visst vore det fint att vinna lite guld! 

En spelomgång varar en vecka och det är dragning varje vecka.

Du kan hoppa på spelet när som helst fram till dragningen.

Det är ett så kallat digitalt prenumerationslotteri. 

Många kända idrottsstjärnor stöttar initiativet, bland annat allas vår Charlotte Kalla och Stefan Holm.

De organisationer som för närvarande är förmånstagare är Sveriges Olympiska Kommitté, Svenska Skidförbundet och Svenska Seglarförbundet. Visionen är att fler förmånstagare kommer att medverka men detta kan bara bli verklighet om vi köper lotter och stödjer lotteriet om jag förstått rätt.

Får jag bara säga att musiken de valt till denna video är underbar, en av mina favoriter (fast jag har ju många favoriter, haha)