Nu har jag haft Aksi hos mig ett tag. Närmare bestämt ganska så exakt i 3 veckor.

Ni som inte hängt med så är det en hund, en tibetansk spaniel på 7 år. En tik.

Det har varit helt underbart. Hon är världens goaste och snällaste hund.   

Nu har jag ju henne på foder så när den här lilla tjejen får för sig att löpa, ja då ska hon tillbaka till sin ägare för parning och valpning. Vilket jag innerligt hoppas att det dröjer till nästa vår. Jag kommer att sakna henne så otroligt! Men som tur är bor hon inte alltför långt bort så jag kan säkert hälsa på då och då kanske. Nu blir P rädd.....jag kommer kanske att ta med mig en luftmadrass och bo där....  

Nej, P du kan vara alldeles lugn!   

Det går faktiskt otroligt bra mellan katterna och Aksi. Jag har henne här på såna villkor att jag vill att allt ska fungera bra, mellan alla fyrbenta, alla tvåbenta och mitt liv i övrigt. För tillfället verkar allt fungera som jag hoppats. Över förväntan faktiskt och jag är så lycklig över det!

Jag älskar att vara ute i naturen och att nu få sällskap av en hund är något jag uppskattar väldigt mycket. Föredrar faktiskt en hund framför en människa.   Förstå mig rätt nu. Jag kan tycker det är jätteroligt att vara ute med människor också, men allra helst vill jag vara själv och ha min hund med mig. Det är så rofyllt. Jag mår bra då.

Önskar bara jag kunde ta med mig mina katter också......

Vi har redan varit runt Marstrandsön en gång, men där får jag lugna mig lite märkte jag. Aksi tog nog ut sig lite....så nu går jag lite kortare rundor tills hon fått något bättre kondition.

Häromdan utforskade vi Koön som ligger intill Marstrandsön. Där har kommunen ? anlagt nya gångstigar runt hela ön med hjälp av EU-pengar. Kul! 

Aksi och jag gick svarta leden, den svåraste....jaja,så himla svår var den väl inte men att gå där på vintern kräver halkfria skor eller stövlar. Aksi klarade det galant! Vi gick inte hela rundan utan vi nöjde oss med halva, upp till ett utsiktstorn, och sen gick vi samma väg tillbaka.

Så här set det ut på Koön....här blev jag förresten erbjuden en lägenhet en gång och hade det inte varit att det ligger för långt från Kungälv så hade jag kanske slagit till. Det är så skönt här vid havet!!

Carlstens Fästning sedd från Koön

Vackert höstvalv

Drickapaus

Marstrandsön sett från centrala Koön

Vi tog en sväng över till själva Marstrandsön också. Där är det ganska folktomt nu.

Skrev ett långt inlägg igår kväll och så blev det raderat. Frustration!   

Nu gör jag ett nytt försök.

Jag måste ju berätta för er hur det går med Aksi.

Hon kom till mig i fredags eftermiddag och det går hur bra som helst.

Idag åt hon sina första torrisar, efter att ha ratat dem, eftersom jag bjudit henne på lite godbitar....  

Hela familjen har fallit för hennes charm och det är jag så lycklig över. Aksi har även charmat hela grannskapet. 

Vi har sysslat med lite miljöträning. Aksi har aldrig åkt varken tåg eller buss och det är i princip det enda transportmedel jag använder mig av, så det är nånting hon förhoppningsvis kommer att tycka om.

Igår gick vi av och på en buss några gånger. Det gick hur fint som helst, hon verkade tycka det var spännande. Så nästa gång tar vi oss en tur.

Tågstationen gick också bra.  Tågen var ingenting att bry sig om, däremot en del människor var det absolut nödvändigt att skälla på. "Åh, vad rädda vi blir!" var det en som sa....  

Hon har redan åkt in i duschen.....en liten bajsklutt fastnade i hennes vackra, mjuka päls och det går ju inte an att förstöra den. Hon var så duktig i duschen, den lilla damen. 

För övrigt väntar ett äventyr idag. Vi ska följa med min syster i hennes bil till Marstrand. Hoppas hon kommer att tycka att det är roligt!!

Lite bilder från de 3 dagar som gått:

Min syster föll som en fura. Hon älskar hundar men kan inte ha någon pga allergi 

Pappa gosar med Aksi

Agnes och Aksi känner på varann. De är såååå duktiga och jag är jättelycklig för det. I två dar nu har vi vilat tillsammans alla tre. Agnes på min mage och Aksi bredvid mig i huvudhöjd. De har alltså legat med knappt en halvmeter ifrån varann. Agnes spann och det var frid och fröjd.   

Caelyn är mer kattunge fortfarande och är otroligt nyfiken på Aksi och försöker leka med henne men det faller inte i god jord. Men de sniffar på varann nos mot nos och även där går det superbra.

Tack Paméla för att jag fått förtroendet att ta hand om denna lilla charmiga tibbedam!!   

Är du sugen på att se fler bilder på fina tibbar så gå in på Pamélas hemsida.

Den heter:

Lill-Tibbens och ligger i Svanesund på Tjörn.

Idag har jag haft finbesök!

Lilla vovven Galaxy kom för att nosa in sitt blivande provbo, alltså mitt hem.

Hon är galen kanske ni tänker och ja, det är jag. Men så får det vara. Jag har längtat efter hund i så många år så nu är det dags. Det passar i tiden. Jag är ledig hela dagarna och jag har omplacerat Alice, vilket ändå skulle göras. Dessutom har jag bestämt att Caelyn ska få flytta till fodervärd. Det är också ett beslut som mognat fram. Detta hade jag också gjort även om jag inte skaffat hund.

Nu är ordet skaffa inte riktigt rätt i sammanhanget. Galaxy kommer att provbo hos mig på obestämd tid på foder. Vilket betyder att jag inte betalar något i inköp för henne och dessutom - om det inte skulle fungera med hund för mig så kan jag dra mig ur. Toppenläge!

Galaxy kallas för Axy men jag kommer att stava AKSI, det är lite coolare tycker jag.   

Hon är så söt och verkar vara en riktig gosehund. Hoppas bara att Agnes står ut med att jag kommer att gosa även med Aksi. 

Att ta hand om en vuxen hund (Aksi är 7 år gammal) är lite som att skola in ett barn på dagis.

Hon ska komma hit en gång till, nu på torsdag, och också då kommer matte att vara kvar. 

Gången efter det kommer matte att vara borta 1-2 timmar och sen får vi se hur vi går vidare.

Aksi är en tempelhund, eller mer korrekt Tibetansk spaniel. Att det heter spaniel är väldigt missvisande för det är nämligen ingen spanielhund. Knasigt. 

De kallas också kärleksfullt för tibbar. Rätt roligt, kanske jag i framtiden kommer att ha en tibbe och en sibbe.   

Läs mer om Tibetansk spaniel här.

Aksi - välkommen till mig!   

Det har blivit lite torka här i bloggen som sagt och det beror inte bara på att det är sommar utan också för att det hänt/händer en del saker här som kräver min koncentration och som tar energi.

Min fina mamma ramlade så illa på midsommardagen att hon fick en lättare hjärnskakning och bröt lårbenet. Jag såg hela fallet och det var dramatiskt. Hon slog huvudet i köksskåpet och man såg tydligt att benet var av. Det blev som en stor utbuktning. Läskigt. Men det värsta var nog att se hennes smärta. Fy attan.

En stor eloge till ambulanspersonalen! Två robusta, lugna tjejer från Ale Ambulans kom inom 10 minuter! Jag faller alltid i stor beundran för allt fotfolk inom vården. De är så proffsiga och man blir så väl omhändertagen.

Mamma hamnade förstås på sjukhus i över en vecka. Opererades dan efter fallet. En operation som vanligtvis tar 1 timme tog 3 timmar för mamma! Så det är inte konstigt om hon har ont fortfarande!

Annars går rehabiliteringen jättebra. Mina föräldrar har haft ett "kom-hem" team som hjälpt till med dusch och träning. Något alla kommunbor får. Tack Kungälvs kommun!

Jag har varit hos mina föräldrar en hel del och hjälpt till under denna tid. I detta sammanhang måste jag höja pappa till skyarna. Han har lagat mat så det står härliga till och servar mamma med hämtning av färskt vatten osv. 

Under denna tid har jag också haft många som frågat efter min katt Alice. Jag har ju annons ute om att omplacera henne. Har ingen lust att förklara närmare varför jag omplacerar henne, det har ingen med att göra faktiskt. Men jag har varit noga med att hitta rätt hem till henne. Det är flera som fått nej och några har också ångrat sig. 

Nu verkar det som att jag fått napp och jag är övertygad om att Alice kommer att få det jättebra. Faktiskt bättre än hos mig och det är ju det som jag har eftersträvat. Mer om detta senare.

Jag har också påbörjat en KBT-behandling inom primärvården. Så jag får 1 timmes behandling i 10 veckor. KBT är mycket konkret och jag har satt ett första mål: att klara av att ta mig till Strömstad med tåg utan att få panik eller åtminstone att klara av paniken. Jag har inte varit i min kära stad (där min son fortfarande bor) sen 2007.....  så det är dags nu att ta tag i denna rädsla!!!   

Varje vecka har man en hemläxa. Denna vecka ska jag fundera på när jag använder olika flyktbeteenden, alltså när jag undviker saker som jag tror ger mig ångest.

När Alice flyttat så har jag ju tänkt att testa att ha hund. Vi får se när det blir. Jag måste få allt att stämma först så att lilla Galaxy får en så bra start som möjligt. Har längtat så länge efter henne nu.

.....är jag inte klok, eller också är det just det jag är!   

Ni som följt mig vet att jag en längre tid (flera år) längtat efter att få ha en hund. Prövade en gång med finsk lapphund men den krävde för mycket för mig. 

Så nu är jag på väg att ha en tibetansk spaniel boendes hos mig på prov! 

Vad gäller mina katter har jag länge tänkt att bara ha 2 katter här hemma så Alice försöker jag omplacera. Orsaken är att jag tycker lägenheten känns för liten för 3 katter. 

Hmmm...och så går jag och skaffar hund....men jag tror inte det blir samma slag av konkurrens för mina kvarvarande katter. Hoppas jag i alla fall. 

Alice får besök av några familjer snart så om det klaffar så har jag en liten tibbe här hemma efter midsommar. Tror jag och hoppas!! 

Så får vi se hur det fungerar.

Galaxy, kommer du snart? 

Jag har i alla fall skaffat hundpåsar!!   

En liten bädd/mjuk pläd ska jag också skaffa till lilla tjejen.   

efter den här varelsen

Idag fick jag ett besök som jag väntat på ett tag nu. 

Får jag presentera:

Galaxy, en tibetansk spaniel (de kallas också tibbar) på snart 7 år. Hon är inte en spaniel fast namnet säger så.  En del säger tempelhundar. Munkarna i Tibet hade de som vakthundar. 

Lär mer om tibetansk spaniel här.

Efter mycket funderand och grubblande har jag kommit fram till att jag måste testa det här med hund en gång till. Och denna gång har jag läst på en hel del om olika raser och kommit fram till att denna ras nog skulle passa mig. 

Jag tog kontakt med Lilltibbens uppfödning på Orust och gissa om jag hade tur!! De söker just nu fodervärd till just Galaxy. Så på den vägen är det!

Paméla som driver kenneln verkar väldigt kunnig och har lång erfarenhet av denna ras. Hon verkar övertygad om att det är hunden för mig. Jag har full frihet att testa att ha Galaxy nästan hur jag vill för att se att allt kommer att fungera mellan katter, hunden och mig.

Jag kommer inte att ta hem Galaxy, eller Axy som hon också kallas, förrän jag har bara 2 katter kvar här hemma. Alice ska ju omplaceras men har ännu inte hittat något hem till henne.

Axy kommer att få en kull valpar till och då flyttar hon tillfälligt hem till gammelmatte. Hon har haft 2 kullar innan, tror jag det var.

Jag är helt såld på denna lilla varelse och längtar ihjäl mig efter att få hem henne. Fast katterna verkade inte så nöjda!   Men jag tror de kommer att vänja sig ganska snabbt. 

Här är hon, min lilla fina tibbe!   Ja, hon är ju inte min än, men ändå.....  

vill jag ha.

En lättskött, vänlig, tålig hund som inte blir sur om den inte får timslånga promenader varje dag utan är nöjd med mitt sällskap och kortare promenader!

Googlade på "hundar för äldre" och fick en lista med de mest lättskötta och vänliga raserna. Bland dem fanns en ras jag aldrig stött på förut och den föll jag naturligtvis för direkt! Typiskt, för den finns inte i Sverige än.

Den heter American Eskimo Dog och är från början en tysk spets med inblandning av en hel massa andra raser verkar det som. 

Klicka här för att läsa mer om rasen.